Utesluta

Jag saknar flimret från äldre apparaters bildrör. Myrornas krig på TV skärmen när man helt vilsen vaknar mitt i natten och undrar hur filmen slutade.
Nu ska de vara så platta som möjligt. Den minsta är väl en tre centimeter. Hur skall man kunna möblera med en sån sak. Den är ju inte ens snygg som tavla. Minns de gamla modellerna, där tid och arbete lagts mer på själva möbeln än glasskärmen.

Men nu sitter vi där, hela familjen, framför denna fördummande apparat. För att inte tala om kvalitén på programmen nu för tiden. Vem minns karusellen?! Det var TV-historia det, men nu skall man vara aktiv i soffan, ringa in och rösta, twittra och smsa. Sedan när programmet väl är slut då skall man delta på webben. Jag menar allvarligt talat. Låt mig få vara soffpotatis och få sjunka ner framför något halvidiotisk, mentaldöd amerikans serie.

Jag vill inte ringa, jag vill inte rösta, jag vill inte tycka till om allt och framföra allt "jag vill inte vara fadder". Visst det är väl synd om människorna men, som jag försöker lära mina barn, "livet är inte rättvist" och skulle jag vilja aktivera mig med något, så gör jag väl inte det via TVn!

Men nu sitter man ju där, hela familjen, dit tvingad av ungarna, (intalar man sig) inväntar aktivitetsprogrammens värsting. Programmet som dragits ut i oändlighet. Deltävlingar, sista chansen, Sverigefinal, förhandsvisningar och till slut, röstandets och smsandets Mecka, Eurovision Song Contest finalen. Alla program ledda av schlagerns överstepräst, Christer Björkman ;(
Över sex månader har vi fått välja och utesluta, sett glädje och gråt. Vann rätt låt eller inte. Allt för att en artist skall bli ensam kvar i en genre som man egentligen inte kan tävla i.

Nej, Sverige och svenskar. Trötta inte ut er framför TVn när vår och sommar kommer. För vem vill ut och möta våren när hockey VM går i maj och någon solbränna lär det ju inte bli i år eftersom fotbolls VM går hela juli.

Vad gjorde egentligen våra förfäder när inte dumburken fanns??
Man kan inte utesluta att de fick mer gjort eller umgicks med sina nära och kära. Kanske lyckades de till och med rädda ett och annat äktenskap genom att istället prata med varandra.

Man kan undra: Var det bättre förr? eller är man bara för gammal när man tycker att hederligt umgänge, öga mot öga, är det sättet man träffas på.