tisdag 11 maj 2010

Ekonomiskt lättsinne

Bussens fjädring gungar med en gnissling när den passerar ett farthinder på vägen genom villakvarteret. Husen ligger tätt och gräsmattorn är perfekt klippta.

Med sorgens blick ser Karin över idyllen. Hur hamnade hon här egentligen? Området passar inte henne och hennes familj. De passar inte ihop med människorna här. Advokater, säljare och egenföretagare. Hon får ju inte ens ihop till nästa månads ränta och amortering på huset, för att inte tala om elräkningen.

Allt hade varit så bra när de köpte huset i Långedrag. Kalkylen hade sett bra ut. Det skulle till och med bli pengar över. Men det var för ett år sedan. Sen kom finanskrisen och den kalla vintern. Maken blev uppsagd från jobbet på Volvo IT och hon fick inte heltidsvicket på Östra förlängt och blev tvungen att gå tillbaka till deltid.

Trösterikt kör hon ner handen i NK-påsen. Känner det mjuka ylletyget. Kjolen hade suttit perfekt. Hon bara måste ha den. Att shoppa lättar upp i tristessen, får en att glömma allt som är tråkigt. Helt plötslig nuddar fingertopparna kvittot hon lagt i botten på kassen. Det dåliga samvetet sköljer över henne. Hur skall hon kunna förklara för Örjan att hon köpt kläder för deras sista pengar på kontot.
Hon trycker in stoppknappen, ursäktar sig och tränger sig förbi damen i sätet jämte.

*********

Örjan ser på TV-rutan. Håller sin kupong i handen. Knogarna vitnar. Han önskar. Han längtar. Tänk vad en vinst skulle göra fär hans vardag, deras vardag. Bara en liten, liten vinst. Snälla gud!
Kommentatorn är extatisk. Beskriver hästarnas väg till målsnöret med överdriven energi. Som om han sitter i sulkyn själv. Ingen av de tre första hästarnas nummer står på Örjans lapp. Efter målgång suckar Örjan tungt. Hans spelkompis klappar honom tröstande på axeln.
"Nästa gång kanske. Då skall du se att spiken går in"
Hans medlidande tröstar inte Örjan som kör ner händerna i jackfickan. Händerna kommer upp lika tomma som plånboken. Han river sönder vinstbongen från Casino Cosmopol. Pengarna från den vinsten är nu uppspelade.

"Det var mina sista stålar" säger Örjan till kamraten, som redan börjat fylla i kupongen till nästa lopp och märker inte att Örjan går mot ytterdörren.

Örjan lämnar spelbutiken med samvetet utanför kroppen. Hur skall han kunna förklara för Karin att han spelat upp sina sista kontanter på trav? Han sätter sig i bilen och svänger ut på leden mot Långedrag.

6 kommentarer:

disco sa...

Bra beskrivning av en säkert rätt så vanlig situation i Sverige.
Jobbigt
Bra språk

marie ettanbo sa...

Tack för läsningen. "samvetet utanför kroppen" - härligt uttryck

Solkatten sa...

Ångestfyllt och bra.

disco sa...

Håller med ditt ps.
Jag bytte jag:)

disco sa...

Haha

Maria1723 sa...

En bra berättelse om dåligt samvete för en gärning.