Försiktigt viker hon det skira blåblommiga nattlinnet. Slätar till det och lägger det överst i resväskan. Inne på toaletten lägger hon ner barnpudret i skötväskan och drar bärremmen över huvudet. Granskar sig själv i spegeln. Irisen visar oro, men munnen har bestämt sig. Hon viker upp hårbandet över luggen för att den inte skall hänga i ögonen. Hon smeker Jezus`s hår över fontanellen. Krullet rullar sig runt fingrarna. Hon drar försiktigt i hans fötter som hänger på varsin sida bärselen. Han snusar ovetande om världens problem.
Tillbaka i sovrummet stänger Maria resväskan. Locket är täckt med dekaler från olika resmål. Time Square, Big Ben, Eiffeltornet och Fontana di trevi. Maria kommer på att hon inte varit på några av platserna. Det var hennes syster som varit den beresta. Väskan var det enda som kommit tillbaka från Thailand. De skulle bli ändring på det. Från och med nu skulle hon forma sin egen framtid.
Natten har varit ljus och varm. Hon har sovit dåligt. Att fatta svåra beslut stör nattsömnen. Josef har ännu inte synts till. Klubbens årsfester brukar alltid bli blöta och långa. När han kommer tillbaka denna gång skulle hon vara borta. Undrar när han kommer? Hon tar upp sin Nokia och trycker fram klockan. 7.59. Hon bestämmer sig för att skippa frukost. Lyfter resväskan i höger hand och tar tag i hotelldörren med vänstra. På ringfingret glimmar Josefs förlovningsring. Hon hade tyckt den var vacker en gång i tiden, nu kändes den mest som en tumskruv runt fel finger. Innan hon går ut trär hon av den och kastar ringen på sängen. Nöjd med sitt beslut öppnar hon för att ta ett kliv ut i friheten.
Hon stoppar mitt i steget. Resväskan dunsar i golvet, faller mot den öppna dörren. I dekalen från Niagarafallen speglar sig Josefs ansikte. Ögonen är röda, andedräkten luktar gammal öl, guldlagningen i hörntanden glimmar i ett illasinnat leende.
"Och vart ska du?"
Håret reser sig i nacken på Maria.
10 kommentarer:
Usch, självklart måste han dyka upp. Läskigt. Välskrivet. Fast ett par av resmålen tror jag är felstavade.
Fint skrivet. Har inte hängt med i följetongen (känns som en sån?), men texten får mig fast.
Ja det kunde man ju räkna ut, en elak karl är inte så lätt att bli av med. Bra skrivet!
Du skriver bättre och bättre.
Elaka män har av någon outgrundlig anledning ofta flyt, och det hade ju tyvärr den här också.
Bra! Gillar gestaltningen i första stycket.
Ja, bra!!! jag gillar verkligen att läsa hos dig, du skriver fint, kanske har M rätt, det blir bättre och bättre (menade inte att jag inte tyckt om tidigare).
En "tjejig" synpunkt... eftersom hon vek det skira nattlinnet försiktigt, så skulle jag vilja att hon "slätade till" ist. för att platta... Det är ju en sådan fin första mening :)
Haha, kom precis på vad jag gjort... blir nog inget eget inlägg för mig på dagens tema "tjejigt" (svårt med lugn och ro när man reser) - men nu skrev jag här till dig istället - räcker det??? *gapskratt*
Tack för "tjejiga" kommentarer. Det är klart man slätar ut.
Ändrar detta.
Angfelstavningar så hittade jag bara "eiffeltornet" som var fel (och kanske fortfarande är)
Tror jag skall bjuda in er som mina personliga redaktörer när jag blir berömd ;)
Det här var en bra och otäck text. Välskrivet.
Gillar den här texten fast jag inte känner personerna som verkar återkomma.
Skicka en kommentar