Avslut

Morgonens första solstrålar klättrar uppför husväggen. Som i ett omvänt flyktförsök tränger de sig in genom gallret som täcker fönstret. Efter att ha snurrat hela natten har Goga just somnat. Hans hörsel har vant sig vid ljuden i den spartanskt inredda cellen. Doften av plastöverdragen madrass blandat med urin och spy skickas inte längre vidare mellan näsa och hjärnbalk. Känslointrycken har påmint Goga om den korta tid han tillbringade i fängelse just efter han blev strandsatt på den italienska sydkusten. Han sov ingenting den natten heller.

Goga uppfattar den påträngande knackningen på avstånd trots att den kommer från ståldörren bara två meter bort. Den andra knackningen är lite hårdare och väcker honom från hans lätta sömn. Han mumlar ett svar. Knackningarna både överraskar och skrämmer. Överraskar, för att de sa att nästa förhör skulle vara på eftermiddagen och skrämmer, för att hemma i Senegal innebär en knackning på fängelsedörren att bödeln har anlänt och det är dags.

Innan Goga hinner bestämma om nyfikenheten eller rädslan skall få övertaget öppnas dörren. Utanför står en man i brungrå overall, svarta välputsade kängor och en skärmmössa på sned. Mustaschen är prydligt ansad och håret uppklippt över öronen. Allt enligt reglementet. Mannen utstrålar tysk korrekthet och "ordnung muss sein". Ändå blänker ögonen av osäkerhet. Den jourhavande arrestchefen vinkar ut Goga ur cellen med hela handen. Goga reser sig, tar den tunna vindjackan från stålramen som skall föreställa stol och drar med handflatorna nerför framsidan av byxorna, som om han vill putsa bort instängdheten ur kläderna.
I korridoren på väg mot inskrivningsdisken ansluter hans resesällskap. De andra fyra uttrycker samma förvåning som Goga. Under tystnad tömmer de lådorna med sina personliga tillhörigheter. Ingen säger något av rädsla för att säga för mycket.

När de är klara sträcker arrestchefen fram ett dokument för dem att underteckna och förklarar att de inte är gripna längre. Både privatpersonen och bensinmacksägaren har tagit tillbaka sina anklagelser. De är fria att gå. Han pekar mot ytterdörren samtidigt som en dov summerton förkunnar att dörren är upplåst. Han gör honnör mot dem när de lämnar arrestlokalen och dörren klickar igen bakom dem.

Goga ser på de andra. En vit tandrad visar sig samtidigt i allas ansikte.
"Det var ett hastigt avslut på fängelsevistelsen!" säger han och slänger över toyotanyckel till Jean-Luc. Alla fem hoppar samtidigt in i bussen. Jean-Luc startar motorn och svänger ut från polishusparkeringen i en hastighet som gör att bussen nästan går upp på två hjul i kurvan. I framsätet sätter Goga på sin mobil. Två SMS och ett missat samtal. Han känner igen Zali´s nummer på på samtalet och ett av smsen. Han öppnar Zali´s meddelande först:
"Fick ändrade planer. Är i Stockholm!. Var är ni?"

Texten från det okända numret är ännu kortare:
"Nästa gång får ni klara er själva/M"