måndag 28 december 2009

Att behöva

Fingrarna lekte över tangentbordet. Tanken på en bokstav flyttades på en millisekund genom fingerspetsarna över på rätt tangent. Han var en chatt-virituos. Att beskriva känslor med hjälp av smile-figurer var det som hade tagit längst tid för honom att lära. Men det var viktigt att kunna rita rätt :) eller :( figur för varje tillfälle, annars blev man snabbt avslöjad. Avslöjad att man var äldre än man utgav sig för.

Denna morgon hade behovet varit större än vanligt. Denna morgon hade han inte kunnat trycka ner det. Inga piller hjälpte. Inga kalla duschar. Kunde inte låtsas som att behovet inte fanns. Han var bara tvungen att känna den där känslan igen. Känna makten. Makten över någon annans liv. Makten att ta ett liv gav honom en gudomlig känslan av välbehag och tillfredställelse. Vida överstigande någon sexuell tillfredställelse han känt. Och han ville uppleva den igen.

Efter att ha gått igenom de vanliga chatt-sidorna han brukade vara inne på fick han napp på "stallet.se". Han hade loggat in med nicket "Vargen". Namnet var viktigt. Det skulle vara lite farligt. Då var han mer intressant.
Som "Vargen" var han en femtonårig kille som var häst intresserad. När han var ny på sajten hade han nästan genast fått kontakt med en trettonårig hästtokig tjej som kallade sig "Rödluvan". De hade skojat om att de var med i samma saga osv. Han hade chattat med henne till och från i snart sex månader. Det hade fått en nära relation. Det var dags för en träff och idag var en bra dag för en sådan.

Rödluvan: Visst vi kan väl träffas ;)
Rödluvan: Var?
Vargen: Nere vid stallet där du brukar rida.
Rödluvan: Hur ska det gå till ?
Rödluvan: Du bor ju i Borås och jag i Svenljunga
Rödluvan: Ska du ta moppen lr :D
Vargen: Inte precis
Vargen: Är hos min kusin i Svenljunga
Vargen: De bor inte långt från stallet.
Rödluvan: K, Vem är han då?
Vargen: Ingen du känner. En tråkmåns. han är typ 25 eller nått
Vargen: Men mina päron ville hit.
Vargen: Syns vi vid stallet då?
Rödluvan: Visst. När ?
Vargen: Om en timme ? Vi skall bara äta först :P
Rödluvan: K, cu l8er <3 <3

Han kunde nästan ta på hur angelägen även hon var till att träffas. Av andra skäl en hans, antog han med ett snett leende.

Han slängde av sig sin morgonrock, som han satt i trots att solen stod i zenit, och gick in i badrummet för att göra sig iordning. Måste vara ren och fin när man skall leka Gud. Efter att ha godkänt sig själv i spegeln tog han på sig bekväma fritidskläder. Tog bilnycklarna till sin Ford Focus ur nyckelskåpet och gick visslande ut genom lägenhetsdörren. Låste dörren nogrannt och kände efter de sedvanliga fem gångerna att det var ordentligt låst.

Glädjen bubblade i honom. Äntligen skulle han äga världen. Äntligen skulle han få utlopp för sina behov. Han och universum skulle bli ett. Han var lycklig.

Han skyndade nerför trapporna. Han ville vara där i tid. Att bli en Gud krävde sina förberedelser.

7 kommentarer:

liselotte sa...

En mycket välskriven text som gör att man vill läsa mera trots att temat är obehagligt. Kändes lite som att läsa en spännande deckare.

http://tittelina.blogspot.com sa...

Håller med om att det är bra skrivet. Motbjudande och säkert realistiskt. Vad säger Rödluvan när hon får syn på "gamlingen"?

Margareta sa...

Uahhh så bra skrivet om en ryslig verklighet.
Jag undrar mycket över lilla rödluvan, hur hon hamnat där? Lite ängslig tycks hon, hoppas att hon litar på de signalerna och är mer försiktig.

Tjotten sa...

Fy fasen! Så bra skrivet, riktigt kusligt. Jag undrar också vad som hände sedan men det kanske bara är skönt att slippa läsa det. Hanske är "Rödluvan" igentligen en gammal mormor ;-)

malix sa...

jäklars va bra så verkligt, får verkligen hoppas att rödluvan hittar de inre signalerna och fattar snuvar han på gudomligheten

Solkatten sa...

Kusligt och bra!

garaget sa...

Tyckte du lyckades väldigt bra med chatt-konversation! Alltid svårt att blanda olika språkbruk i samma text