Mitt ibland pyrande isolering, sotsvarta träplankor och raserade väggar stod en naken avskalad murstock. Den såg malplacerad ut där den stod, inte ens sotet hade kunnat besudla den. Det lilla skrinet som låg nedanför var uppbrutet och små skärvor av metallen låg på det sotsvarta golvet.
Hon kände igen hans sedelgömma i hamrad plåt, den som han så ofta plockat fram och visat henne. På samma gång skräckslagen och fylld av värme fylldes hon av minnena från deras senaste möte och vad han berättat för henne då.
Än i dag ångar jag att jag berättade det för hans bror och efter den dagen hade de varit totala ovänner. Över ett minne,ovänner över ett minne som nu var bortbränt.
9 kommentarer:
Den såg malplacerad ut där den stod, inte ens sotet hade kunnat besudla den.
Det lilla skrinet som låg nedanför var uppbrutet och små skärvor av metallen låg på det sotsvarta golvet.
Hon kände igen hans sedelgömma i hamrad plåt, den som han så ofta plockat fram och visat henne.
På samma gång skräckslagen och fylld av värme fylldes hon av minnena från deras senaste möte och vad han berättat för henne då.
Än i dag ångar jag att jag berättade det för hans bror och efter den dagen hade de varit totala ovänner.
Över ett minne,ovänner över ett minne som nu var bortbränt.
Som hämtat ur vilken kriminalroman som helst, säger jag och bryter den poetiska sviten.
Tack för din kommentar Pia.
Lägg gärna med en fortsättning.
En bra start på vilken spänningsroman som helst..
Skicka en kommentar