Doften av vidbränd gröt påminner mig alltid om den nyårsaftonen mamma slängde sig framför ett tunnelbanetåg. Min bror som springer ylande in i köket och slår av gasvredet.
Jag minns fortfarande den stickande lukten av den vidbrända sörjan i kastrullen, som om den även bränt sig in i mig.
Ena stunden stod hon och rörde i grötkastrullen, den andra låg hon på spåret, söndertrasad men levande - en obrukbar torso med vidhängande huvud, ett beläte på den hemligaste avdelningen på Karolinska: tunnelbaneoffrens.
Mitt starkaste minne av mammas berättelse efteråt var när hon vaknade av att någon skrek i sådan skräckslagen, förtvivlad smärta att hon blev alldeles förfärad över att någon kunde ha så ont - tills hon insåg att det var hennes eget skrik som väckt henne. Som tur var hörde en sjuksköterska mammas skrik och kom sättandes med en morfinspruta, som gjorde att all smärta försvann för en stund.
Mot min inre smärta hjälpte den inte.
17 kommentarer:
Min bror som springer ylande in i köket och slår av gasvredet.
Tack! Visst får du låna dem:)
Tror inte Maria E´s inlägg var en ny mening, utan snarare ett svar på en kommentar hos henne. Hoppas jag :)
Så jag bortser från den.
Jag minns fortfarande den stickande lukten av den vidbrända sörjan i kastrullen, som om den även bränt sig in i mig.
Ena stunden stod hon och rörde i grötkastrullen, den andra låg hon på spåret, söndertrasad men levande - en obrukbar torso med vidhängande huvud, ett beläte på den hemligaste avdelningen på Karolinska: tunnelbaneoffrens.
Mitt starkaste minne av mammas berättelse efteråt var när hon vaknade av att någon skrek i sådan skräckslagen, förtvivlad smärta att hon blev alldeles förfärad över att någon kunde ha så ont - tills hon insåg att det var hennes eget skrik som väckt henne.
Hej Anders! Ville bara säga att det här var ett skitkul projekt! Jag har länkat till dig på min blogg och räkna med att jag återkommer!
Detta är alltså INTE fortsättningen på berättelsen *s*
Kram, Maria
Tack Maria!!
Du får gärna göra lite reklam på din blogg :)
/Anders
Ska ske! Sätter genast igång:)!
BTW, min mening om skriket som väckte personen som hoppar framför tåget och fått lemmar avkapade är sorligt nog taget ur verkligheten:(
Varför, mamma, varför?
mmm
En mening/dag Maria
Hej Anders. Vill du verkligen bli intervjuad? Det kan vara rätt läskigt kan jag förvarna. Nej, jag fattar inte hur det hela fungerar med din blogg. Vem skriver vad och vem hakar på?
Som tur var hörde en sjuksköterska mammas skrik och kom sättandes med en morfinspruta, som gjorde att all smärta försvann för en stund.
Mot min inre smärta hjälpte den inte.
Usch vilken hemsk text ni fått till idag.
Jag tittade bara in för att önska Gott Nytt År
Som sagt, en hemsk historia.
Kanske inte så mycket att vänta efter den inledningen.
Skicka en kommentar