Ledsen

Sorgen är kärlekens pris...

Svårigheter

Det är de starka människorna som får utstå de svåraste prövningarna...

Eld

Var en pyroman!  Våga brinna...

Tydlig

     Att det skall vara så svårt. Att sätta en bokstav jämte nästa, föra ord till ord, en mening efter den andra. Få ihop en berättelse.
     Hela tiden finns det andra uppgifter som kommer emellan. Läsa en tidning, tweeta på iphonen, skriva på bloggen. Att få något annat gjort verkar lönlöst. Helt enkelt utan förhoppning att det skall bli något mer än blaj.
     Måste vara mer tydlig mot mig själv. Disciplinerad. Tvinga mig. Kanske skulle testa att binda mig vid stolen, köpa en skriva maskin utan internetkoppling och limma fingertopparna vid tangenterna. En historia med bara bokstäverna: asdfjklö blir kanske inte så spännande:
klösa fasad sa öda dö sa föl
alla kassa kladd ösa

Nähe det blir inget tydligt i den texten....

Genvägar

Det finns ingen genväg till ställen som det är värt att åka till...

Ansiktsuttryck

Du ser alltid gladast ut när du är med någon annan än mig.

Leda dig själv

Någonstans i mitten kommer de. Frågorna om varför? Tomhet utan svar. Krisen i livet. Ledan i att inte veta hur du skall gå vidare.  

Det sägs att femtioårskris och semesterledan är av samma ursprung.
Någonstans i mitten ser du att slutet närmar sig, och du funderar:
”Var det inte mer än så här…”

Då gäller det att stå stadigt i sig själv för att inte tappa balansen.

Själv ser jag livet som en hockeymatch:

1:a perioden: 0-25 år.

Osäkerhet. Var är målet? Är jag med i matchen? Vilka är motståndarna? Vem skall jag passa till? Mycket spel fram och tillbaka…

2:a perioden: 25-50 år.
Allt enligt planen. Gör några mål. Försöker undvika utvisningar. Snabba byten för att inte bli för trött. En benägenhet att stanna på plan för länge i tron att jag är oumbärlig för laget.

Paus: 50 årskalaset.

Sitter i omklädningsrummet. Lagkamraterna peppar och klappar dig på axeln för allt bra du gjort. ”Faan den där passningen i första. Du nöp allt till honom utan att domaren såg. Vicket jävla mål innan periodvilan” Och coachen ryter:

”3-3. Det är nu det gäller gubbar.”

3:de perioden: 50-75 år.

Ge allt i sista. En del byter femma i hopp om att de skall göra dem till bättre spelare. Avgöra matchen. Se till att inte bli utbytt. Göra allt för att vinna matchen och slippa förlängning och ”Sudden Death”

Så ser jag det för att slippa ledan över tänka: Var det inte mer än så här…

Kom ihåg: Du kan inte leda andra om du inte kan leda dig själv.

Inspirerad av skrivpuff: ”Leda”