"Fattar du vad du gjort dig skyldig till ?"
Hon stod i farstun och bankade på sovgemakets dörr så gångjärnen bågnade och nyckeln skakade. Det blev till och med små inbuktningar i dörrens furuträ av hennes knogar. Det enda som hördes tillbaka var skramlet med handfatet när det lyftes upp på lavoarens vitmålade yta. Därefter porlade det i porslinet.
"Fattar du vad du gjort!!" på andra sidan dörren fortsatte kärringens ylande. Han frustade när ansiktet möte den kalla vätskan. Vattnet färgades med röda strimlor när han rengjorde händer och ansikte. Men han sa inget. Hon fick tro vad hon ville. Han kände ingen ånger, han hade upptäckt dem och han hade gjort vad som krävdes. Han doppade ned det tunna knivbladet i vattnet och rengjorde den från blod med tummen och pekfingret.
Det hade varit en ohelig allians. Dödsdömd från början. Flickan var ju dotter till Riddare Gunnar på Nolhaga Slott. Vad hade han trott, hur tänkte han egentligen. Sonen. Deras förstfödde. Han som skulle ärvt deras lilla hemman och de tio hektaren. Han som inte längre fanns.
Han fick ett längtans sår i hjärtat och mindes den blonda lille parveln som sprungit mellan benen på honom när han harvat, haft alla rätt när prosten förhört byns barn i lilla katekesen, till slut vuxit upp till en duglig tonåring, som hjälpte sin far på odals fälten. Nu var det slut med det.....
Utanför dörren hade hans fru sjunkit ner i sittande, snyftandes med pannan mot sovgemaksdörren. Han torkade ansiktet på handduken som fallit till golvet av allt bankande. Han orkade inte med att möta hennes blick igen, så han la sig på bolstret. Det prasslade i sängens hö, trägavlarna protesterade under hans tyngd. Tjuren brölade på gärdet och från fönstret luktade det nyslaget hö. Han slöt ögonlocken. Försökte glömma, ville vara stark. Förberedd på de frågor som Riddar Gunnar skulle ha när hans dotter berättat allt.
Han kunde bara hoppas att resten av familjen fick leva tack vare hans snabba ingripande.
(Skrivövning inspirerad av "Att bli upptäckt"
7 kommentarer:
spännande lâsning vill veta mera.
Ja jättebra men såå sorgligt.
Wow!! Så fängslande. Vad kommer att hända. Elakt av dig att lämna läsaren sådar ;-)
jättebra spännande du är bra på dom här.
Sugs in i handlingen och den kusliga stämningen direkt och vill läsa mycket mer!
Bra. Verbet fatta är väl anakronistiskt för min smak.
Bra, spännande och miljö som fångar igen :)
Det enda jag inte tycker om är "kärringens ylande". Orden slår ut mot mig som onödigt grova, kanske kombinationen av dem, jag vet inte... Tycker om annars :)
Skrev nyss en kommentar men den åts upp. Får se om detta blir dubbelt upp nu :S
Skicka en kommentar