Förvalta

Zali Keibar undrar om man kan ha en förutfattad bild av hur en brottsling skall se ut. Mannen som går emot honom stämmer i varje fall inte in på den gängse bilden av en maffioso, eller som ledaren för en internationell liga borde se ut. Mannen bakom den framsträckta handen har Calvin Klein jeans, mörkblå clubblazer, vit skjorta med de två översta knapparna uppknäppta, klassiska läderskor. En keps med texten "Red Sox" över ett märke med två korslagda slagträ är nedtryckt över den blonda kalufsen. Främlingens blå ögon syns inte bakom de pilotformade RayBan-glasen. Trots sina 1,90 hamnar inte Zali i ögonhöjd med solglasögonen när han tar emot handen.
"Maximilian" säger den okände.
Efter Zali presenterat sig fortsätter Maximilian:
"Men kalla mig Max. Det blir enklast så."
Zali känner att han blivit tilldelad en ymnest väldigt få tidigare fått. Samtidigt som han funderar på om det är bra att bli familjär med överbossen så pekar Max mot en coffeshop på andra sidan terminalen, mittemot de internationella gaterna. Även om Zali inte är förtjust i det italienska kaffet nickar han och följer efter Max´s enkla handbagage.

Doften av nymalda kaffebönor och paninis med olika fyllningar blandas med utropen om nya flighter. "Sista utrop för resande till New York" hörs ur de skorrande högtalarna. Zali hinner precis drömma sig bort på en semesterresa till Hawai när Max återvänder till det lilla cafébordet med två dubbla espresso och två panini med smält ost och skinka. Han sätter sig och tar fram en mapp ur sitt handbagage.
"Jag har hört att vi tappat bort en last på 50 kg" börjar Max utan inledande varning eller small talk.
Helvete, tänker Zali. Den där jävla golbögen Goga. En svettpärla blänker i hans svarta hårfäste och han byter oroligt sittställning.
"Men det är lugnt" fortsätter Max och sippar på det varma kaffet. "Vi gör alla misstag. Och du kan vara trygg, det är inte din närmsta man som tjallat, han är hundra lojal mot dig." Han är fanimej tankeläsare tänker Zali och försöker tränga undan alla oroliga tankar.
"Jag fick reda på det från mottagaren av varorna. Han var däremot inte speciellt glad, eftersom det nu finns risk att kunderna byter leverantör när han är utan varor."
Det blir en kort paus medan bägge tar varsin tugga på brödet. Zali är tyst, han begriper att man inte slarvar bort 50 kilo kokain utan att få betala tillbaka. Max fortsätter:
"Men eftersom lastbilens chaufför och passagerare hittats dödade på en rastplats i sydöstra Sverige så har hela ärendet blivit en polissak."
Max viker upp mappens pärmsidor framför Zali. Från en bild i en plastficka ser Zali en man av sydeuropeiskt utseende. Mörka ögon, näsan verkar blivit bruten, hakan är fyrkantig. Zali kniper fortfarande käft.
"Det gör inte saken bättre att lastbilen hittades tom, med ytterligare en döing." Max ser sig omkring, lutar sig fram och sänker rösten. "Det här är mannen som leder utredningen hos polisen i Sverige" avslutar Max och pekar på fotografiet. Zali tar ut fotografiet från plasten för att se bättre. Vänder på bilden och läser "Carlos Villacorta de Falcon". Där har vi en som ser ut som en riktigt maffioso tänker han och lägger tillbaka fotografiet.
"Han är en rikigt blodhund" fortsätter Max. "Vi har haft honom efter oss tidigare. Kan han på något sätt misstänka att vi är inblandade så slutar han aldrig." Zali trotsar obehagskänslan över det smaklösa kaffet och för koppen långsamt mot sina läppar. Han tror sig förstå var samtalet är påväg, men han säger inget.

"Ditt uppdrag blir att finta undan kommissarien, sopa igen spåren eller helst sopa undan honom så vi slipper honom i framtiden. Du har fria händer." Max slår igen mappen och räcker över den till Zali "Så måste vi få tag på våra varor så vi inte tappar viktiga marknadsandelar". Zali skall just till att öppna munnen för att fråga om när och hur då Max tar fram ett kuvert ur kavajfickan.
"Här ligger ett pass och flygbiljetter med KLM till Stockholm. Du flyger via Amsterdam och flighten går om två timmar. Hoppas du inte har någon som väntar hem dig idag?"
Den blondes ögon granskar Zali genom glasögonens spegelglas. Zali tänker på den rumänska horan han har inlåst i lägenheten, men bestämmer att hon får klara sig bäst hon kan. Det finns fler villiga kvinnor att hämta i horkvarteren. Zali skakar därför på huvudet som svar.
"Bra, i kuvertet finns också 500 euro att köpa dig en resegarderob för och ett VISA för att täcka dina kostnader i Sverige"

Max lägger handen på Zalis axel och säger förtroligt,
"Förvaltar du detta uppdraget rätt kommer du att klättra flera pinnhål på karriärsstegen." Zali undrar hur många pinnhål han kommer falla om han inte lyckas. Max sveper det sista i den lilla espressokoppen och reser sig för att gå, men innan har lämnar Zali vänder han sig om som han glömt något. "Förresten, jag höll på att glömma, på Schipol skall du gå till toaletten utanför gate B34, i vattentanken där ligger ett paket med lite hårdvara och väntar."

Max drar igen kedjan i handbagaget, vänder sig mot avgångstavlan och går mot incehckningsdiskarna som vilken affärsresenär som helst. Zali följer honom med blicken ända till firstclass-disken för British Airways till London.
Zali kommer på sig med att han inte sagt ett enda ljud mer än sitt namn under hela mötet.