Akut läge

Somnade jag, Kroppen vaknar med ett ryck.
Kriminalkommissarie Carlos Villacorta de Falcon kan inte minnas när han var så här trött och utslagen sist. Med trasig och fläckig kostym och med leriga läderskor ligger han med ryggen tryckt mot jordväggen. Av skrubbsåren på knän och armbågar känner Carlos att nedklättringen i grottan hade kunnat göras smidigare.

När han tidigare sprungit för att undfly förföljarna hade han av en tillfällighet snubblat över grottmyningen och känt igen hålet som Dackegrottan. En grotta han och brodern alltid tjatat sig till ett stopp vid. Dackegrottan ligger mellan Påryd och Tvärskog i skogarna strax söder om Kalmar. Carlos mindes pappans tröttsamma blick i backspegeln och moderna bönande att han skulle lyssna på dem. Alltid samma sak, alltid vid samma plats, aldrig kunde fadern stå emot deras böner om en rast.

Fukten från stentaket droppar ner i en liten pöl i mitten av grottan. Kylan från väggarna suger sig in i hans kläder. De senaste dagarnas värmebölja verkar inte påverkat temperaturen i grottan utan snarare gjort den fuktigare. Inte ett ljud från skogens sus hörs ner i grottans dunkel.
Carlos märker att han ligger så långt in i grottan det går att komma. Just på den plats han och brodern alltid inbillade sig att en björn låg och ruvade. Vilket gjort att de som små aldrig lämnat grottmynningens ljus.

Carlos ryser till och känner att han behöver röra på sig för att inte bli kvar i dunklet för evigt. Skottskadan i låret verkar tagit djupare än han först trott och med varje förlorad deciliter har orken och kraften försvunnit. Med darrande händer drar han åt den provisoriska omplåstringen och lägger benet högt mot grottväggen för att minska blodflödet.

Han måste komma åt en telefon. Måste skaffa hjälp från kollegorna, måste rapportera till Therese. Framför allt måste han meddela sin systern att han hittat hennes dotter. Han ser Emilys rädda ansikte och panikslagna ögon i bakrutan på den bil han tidigare förföljt. Det var ju jävligt smart att kasta mobilen, tänker hans omtöcknade hjärna. kanske kan jag ta mig tillbaka till jaktstugan jag passerade för fem minuter sedan. Kanske finns det en telefon där.
Utan att övertygat sig själv börjar han krypa längs det stenbeströdda golvet mot stegen upp till den friska luften, bort från grottans död och unkenhet. Med händerna klättrande på stegen reser han sig långsamt och hinner precis få ögonen över grottkanten när han ser den breda ryggtavlan tio meter längre bort. På ryggens läderväst syns tydligt den röda knutna näven med texten "Ironfist MC" ovanför och "Sweden" under. Mannens långa tvinnade fläta går ända ner till byxbältet. Ur byxfickan fiskar mannen upp en vibrerande telefon och rapporterar att han inte sett eller hört något.

Carlos minns nu att han hört motocyklarnas mullrande samtidigt som han hukande försökte ta sig så långt från sin krachade bil som möjligt.
De måste ha stannat och gjort gemensam sak med kostymnissarna. Märkligt.
De två ligorna brukar inte samarbeta, hinner Carlos tänka när han duckar ner i hålan igen. Nedre foten halkar på den hala stegpinnen. Carlos tappar fotfästet och rasar ner i hålan med ett brak. När Carlos kommit till sans hör han att samtalet i mobiltelefonen avlutats och en kvist bryts strax ovanför grottmynningen.

Samtidigt som Carlos sluter sina fingrar runt en sten av baseballstorlek ser han en pistolmynning peka ner i grotthålet. En öronbedövande dubbelskott ekar mellan stenväggarna. Carlos kryper ihop för att inte träffas av de rickossetterande kulorna.
Som ett flipperspel studsar de mellan stenarna avslutar som flygfärd i jordväggen. Carlos funderar över vilken god gärning han gjort för att inte träffas.

Försiktigt efterföljs pistolen av ett ansikte. Håret på mannen ligger bakåtslickat, läpparna ler grymt och ögonen speglar övertag. Men de ser inget ner i den mörka gropen. Försent registerar MC-huliganen stenen som närmar sig från botten av dunklet och träffar honom mitt i pannan. Övervikten och obalansen gör att kroppen dunsar ner i hålet. Från telefonen hörst någon "Kaspar, Kaspar. Vad händer?", så Carlos trycker av telefonen och vrider pistolen ur mannens andra hand.

Äntligen kanske saker vänder till min fördel