På döden eller på att livet skulle fortsätta. Väntan ser likadant ut.
Som en lång korridor med låsta dörrar.
Som en lång korridor med låsta dörrar.
Ingen ville vänta. Drömmen om att vara på väg satt i murarna.
Ha ett mål, en vision, en mening i allt.
Inte befinna sig i ett vakuum av sysslolöshet, likt guldfiskar i en skål.
"All vår väntan bliver svår" hade jag broderat.
Bården satt på väggen ovanför britsen.Jag glodde förbi den, upp i taket.
Livet gick inte vidare.
Stod liksom still på stopptid.
När jag skulle komma ut hade alla, som inte väntade, fortsatt i sin verklighet.
Men inte jag.
Jag satt fast i historien. Fångad i dåtiden.
Fastklistrad i sommarregnet som föll när jag blev inlåst.
Inspiration: Sommarregn
6 kommentarer:
En väldigt inlåst känsla i din text. Välskrivet.
Bra.
Mycket bra.
Bra gillar långsamheten i texten
En text med frågor - sånt gillar jag.
Ojoj. Väldigt bra.
Skicka en kommentar